Lyhörda clowner öppnar upp sinnen hos personer med demenssjukdom

Värme, glädje och närhet präglar stämningen när hyresgästerna på Tre Stiftelsers äldreboende Änggårdsbacken har besök av clownerna Mona-Lisa och Mattis från Clownkliniken. Alla Tre Stiftelsers äldreboenden i Göteborg använder återkommande clownbesök i sin äldreomsorg. Med välkända sånger, lekfullt dramatiserade och stor lyhördhet för åhörarnas reaktioner öppnar clownerna sinnen som sällan används.

”Clowneriet öppnat upp sinnena hos både oss och dem vi besöker. Man får nära till känslorna och till leken. Det handlar om närvaro och att mötas på olika sätt. Och det får ta lite tid. Det finns de som sitter tysta och blundar, men nu vet jag att även de är med”, säger Martin Högberg, clown på Clownkliniken.

”Vårt arbete i demensvården har likheter med det vi gör på barnsjukhusen. Men detta är vuxna människor med alla åldrar i sig. Vi, som vuxna clowner, har också alla åldrar i oss och vi känner in hur vi kan möta de olika individerna. Framförandet handlar mer om relationer och den fysiska beröringen är en betydelsefull del”, förklarar Maja Ringstad clown, Clownkliniken i Göteborg.

Ett besök på Änggårdsbacken…
Clownen Mona-Lisa trollar fram en röd ros ur sin prickigt glada väska och en av de kvinnliga hyresgästerna blir Carmencita i Taubes välkända sång. Ansikten lyser upp och händer klappar när clownerna, förutom Taube, bjuder på schlager och dansbandsmusik med några decennier på nacken. Samtidigt som de sjunger, spelar, dansar och har lekfull dialog med både varandra och publiken cirkulerar Mattis och Mona-Lisa och kommer nära var och en av hyresgästerna.

”Clownerna lyckas trigga något hos hyresgästerna med demenssjukdom. De bjuder in och skapar delaktighet, sången tränger igenom och de som annars inte pratar sjunger ofta med”, berättar Ylva Jonsson, enhetschef på Änggårdsbacken.

Kontinuiteten är viktig, clownerna kommer var 14e dag. Innan de lämnar en våning för att gå till nästa tar de omsorgsfullt adjö av var och en. Alla blir sedda.

Clownbesöken är ett av många exempel på Tre Stiftelsers omfattande kulturverksamhet. Varje vardag erbjuds flera olika aktiviteter på alla fyra adresserna. Utgångspunkten är att de ska vara glädjefyllda och bidra till att skapa en meningsfull vardag.

”Psykosociala och kulturella aktiviteter är positivt för alla människor. Clowner är tidlösa och alla känslor och mänskliga egenskaper finns bakom clowndräkten. Det sociala samspelet i kombination med sånger från förr stimulerar det som kallas det autobiografiska minnet, ett slags igenkännande. Både forskningen och vår egen erfarenhet visar att kulturaktiviteter bidrar till ett ökat välbefinnande hos våra hyresgäster”, säger Monica Berglund, VD för Tre Stiftelser.

Om Clownkliniken
Maja Ringstad och Martin Högberg, som clownerna egentligen heter, hade stor erfarenhet av clowneri för barn på sjukhus när Clownkliniken 2013 tog sig an att utvidga pedagogiken till personer med demenssjukdom. Den förberedande utbildningen inkluderade bland annat en studieresa till Tyskland; ett av flera länder där clowner sedan länge används inom demensvården.
www.clownkliniken.se

Psykosociala aktiviteter
Neuropsykiatrisk forskning har visat att psykosociala aktiviteter kan minska ångest och depression hos personer med demenssjukdom (Testad m fl 2014, Chaoi m fl 2009, Cohen-Mainsfeld & Werner 1997). 2016 publicerade Kommunförbundet Skåne en studie om clowner i vården av dementa personer: https://kfsk.se/blog/dokument-kategori/socialtjanst-vard-och-omsorg/

Herrmiddag med smugglare och pirater!

En stor bit av Göteborgs brott & straffs historia fick vi till oss denna afton den 2 maj i Vegas bibliotek av föreläsaren och professorn i kriminologi Janne Palmen.
Från första stund var alla idel öra och vi förflyttades till början av 1800-talet då staden översvämmades av handel, en handel i form av smuggling vilket man klart kan konstatera var en del av grunden till Göteborgs tillväxt. Här framtonades exempelvis vad som föregicks i stadens bordeller nymfernas, kundernas, ägarnas roller m.m.


Vi fick möta huvudpersonen, piratdrottningen Johanna Hård som föddes i franska revolutionens år 1789!i Stockholm och som senare gifte sig 1813 med bokhållare, sillsalteri ägare Fredrik Hård men efter makens död flyttade till Vrångö. Johanna var som efternamnet hon bar: HÅRD, hon ägnade sig åt smuggling och höll lönnkrog. Det var hon som var ”hjärnan” bakom sjöröveriet då det danska skeppet FRAU METTE förliste, plundrades och dess besättning blev ihjälslagen. (Hon själv låg hemma och sov) Spåren ledde till de tre skyldiga: Johan Andersson, Anders Andersson samt Christen Andersson, som arbetade åt Johanna. Alla tre dömdes till döden för sjöröveri och halshöggs 1824. Den fjärde mannen Carl Börjesson sattes i tvångsarbete på Karlstens fästning i 29 år, flyttades därifrån 1853 till Nya Elfsborgs fästning, där han dog i kolera efter ett par månader.
Men Johanna hon klarade sig, hon förnekade anklagelserna. Bevisen mot henne räckte inte och hon släpptes. Hon for till Stockholm, kallade sig för sjökaptensänka och dog 1851 på Sabbatsberg fattigförsörjningsinrättning.
Detta är en kortfattad men klar resumé från denna Herrmiddag, ett stycke kriminalhistoria från dåtid som fängslade och berörde alla närvarande. Det spordes och diskuterades ivrigt i ämnet. En oförglömlig, spännande kväll som männen här gärna ser en repris på!

// Linnea, Leif & Solweig

Invigning av pub på Otium

Följ länken
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=7181208